Iamfaboulus

 Efter en halvpissig dag tänker jag nu avsluta med en film... och bestämde mig för att se "När mörkret faller".
En BRA svensk film där man får följa en tvåbarnsmamma som misshandlas av sin man, en ung kvinna som utsätts för hedersmord och en man som hotas för att han inte ska vittna i en rättegång.
Det sistnämda är jättehemskt och jag kan inte tänka mig hur det skulle kännas, men det är främst de två förstnämda som berör mig.

Hur kan man gång på gång misshandla sin fru, den man ska älska och respektera mest av alla?
Hur kan man ta sig den rätten?

Hur kan man MÖRDA sin dotter för att inte dra skam över sin släkt?

Jag blir illamående när jag tänker på sånt, och att det pågår ÖVERALLT.
Sverige är känt som ett tryggt land där människor lever bra och har det tryggt.
Ändå sker det här i VARJE stad, kanske tillochmed i varje samhälle, i någon form.
Vad har gått fel då liksom?

Och hur ska man skydda sig och sina närmaste?
För att ta kvinnomisshandel tillexempel. I de allra flesta fall är det väldigt smarta killar/män som pysslar med sånt, de är världens finaste pojkvän till en början, precis så länge som det krävs för att kvinnan ska vara fast.
Hur ska man då veta vad det är för kille man träffar? Hur upptäcker man det innan det är för sent?

Tack och lov kan jag nog iaf säga att det inte finns någonting som skulle få mina föräldrar eller mina släktingar att utföra någon sorts hedervåld, och det är jag såå tacksam för.
Kan inte ens föreställa mig hur det måste kännas att veta att man bara är älskad OM.
Det ska inte finnas något om när det handlar om kärlek mellan föräldrar och barn...


Jahopp, slutpredikat för min del...
Ta hand om varandra!