Iamfaboulus

" If the healthy person shall live, the addict must die."

Jag är äcklig...


Är det dags nu? Dags att ge upp och släppa taget?
Försöka hitta en väg ut?
Jag vet inte... men fan vad skönt det är att tänka tanken. Så fruktansvärt skönt. Och fruktansvärt skrämmande.

Men ibland måste man göra saker som skrämmer skiten ur en, eller hur?
Såntdär som kan förändra hela ens liv. Släppa kontrollen, Kasta sig ut. Försöka göra något bättre genom att sätta allt man är van vid och kan på spel.


Eller...
Ska jag få en sista chans?
Klarar jag av det?

EN CHANS. En jävla chans. Inte mer. Okej? Okej.

En chans. Om jag inte orkar den här gången så räcker det här...

jättejättejättejättetrött.

Jag har varit i skövde med saris. Kulis.Vi shoppis litis. Vi ska gå på sex and the cityis nästa vecka.
Massa mysis. Nu har jag ätit jordgubbis och snart ska jag åka till stallis. Efter stallis ska jag springis.


detis var nog alltis. Godnattis!

Okej... en lite pinsam bekännelse här.
Typ bikt. Jag älskar Sjunde himlen, ni vet extremreligiösa dramaserien från usa som förösker få in så mkt moral som möjligt i alla avsnitt? (A).

Den är överdriven, dömande och allting, jag vet. Men jag älskar den, den är mysig :D
Förlåt. buhuuu.

:D

jajjemän.
Helgen har varit massa bra!
Lite bråk och lite lite tårar men överlag, skratt, chill, njutning, härligt helt enkelt.
Lite mkt alkohol och lite lite sömn, men hallå, vi är unga :D

Nu är det måndag. har träffat Amanda en stund på f.m och nu har jag ungefär halva dagen kvar.
Blir promenad nu snart, städa och greja lite, stallet och rida och så springa ikväll.
Låter väl bra?

Imorgon ska jag vara i fkp typ hela dagen, måste gå lite ärenden och så ska jag och veronica sitta på körskolan några timmar innan min kurs börjar. Sista gången nu. SKÖÖÖÖÖNT!!

Jag sitter och funderar lite på livet. vad jag vill göra, hur jag ska komma dit.
Jag har faktiskt haft en ganska härlig vecka nu, inte så mkt skit i min hjärna som vanligt... eller jo, men jag har lyckats hålla den i schack. Min tanke är att om jag lyckas hålla den i schack tillräckligt länge så kommer den minska med tiden?
I sure hope so. Det ger mig iaf en tillfredsställande känsla att jag har klarat av att vara människa att litet tag nu. Stjärna i kanten!

Det jag måste göra nu är att hålla ut ett år till, innan jag kan starta upp mitt egna liv...  försöka hitta ett extrajobb till hösten och kämpa på med mina kurser. Så fort jag har möjlighet sticker jag, men det har jag inte än...
Och jag tror att det kanske blir bra. Jag vill få lite ordning på mig innan, så jag inte fortsätter i samma mönster men på en annan plats. Mitt liv ska bli så jävla bra! Det har jag bestämt.
Kärlek kärlek kärlek!

Jajjemän.
Tidigt på fredag morgon sätter sig 4 glada tjejer, jag inräknad, i en volvo kombi och brummar ner (är det ner?) till smögen! 

Blir värsta mysigt, campingliv, jordgubbar, allmäna toaletter, martini i plastmuggar osv. Stämningen är fulländad!
Jag har inte sovit i tält på camping sen 2005... det här blir intressant.
Party hela helgen! Dont forget the sunglasses. För att dölja liksom...

Närå, ska bli härligt! Hoppas man kan charma sig in nånstans bara för annars är det väl inte så mkt plats kvar.
Ähh... 4 unga och pigga tjejer, det ska väl inte vara nått problem?!

Det ska ju vara hunden, eller hur?
Min lilla skatt är definitivt en bästa vän. Dock har vi en lite ojämställd relation... hon gör inte ett skit, jag tar hand om henne. Rättvist? ja eftersom hon är så söt så, ja! :D

Varje morgon påminns jag om hur olika vi är, jag och min fluffiga följeslagare.
Lowa sover med mig i min säng. Jag vet, dödssynd. Jag lovade mig själv när jag skaffade henne som valp att hon INTE skulle få sova i sängen. Men... hon var ju så liiten och ja... mitt modershjärta sa mig att sålänge jag är ensam i sängen kan hon väl lika gärna dela den med mig?! :D När hon var pytteminiliten sov hon ovanför min kudde instängd innanför en mur av andra kuddar för att hon inte skulle ramla ner och slå sig mitt i natten :D.

Hon är jättebra på att anpassa sig efter mitt liv. Hon hänger med på allt, tycker allt är kul, vill alltid göra det jag gör och vara nära mig, oavsett om det är ute i joggingspåret vi är eller lutade mot varandra i soffan. Hon är dessutom jättebra på att sova länge på morgonen! Om jag vill sova till elva halvtolv så gör vi det liksom(men då har vi också varit ute sent på natten), hon är hur bra som helst.

Det finns dock en väldigt stor skillnad på oss. Vet inte om det har med vår "artskillnad" att göra eller om det helt enkelt är personligeten det hänger på, men när väckarklockan piper (dööööd ¨åt det ljudet!!!) kan man se en klar olikhet.
Lowa är uppe, från djupsömn till klarvaken på 0,00001 sekund.
Låt oss säga att det tar lite längre tid för mig...

I samma ögonblick som jag gör minsta lilla livstecken blir Lowa jäätteglad. Hon hoppar och skuttar och ska pussas i ansiktet (jag HATAR hundpussar i ansiktet. Eller överhuvudtaget, de äter bajs förfan) on skulle lätt springa marathon och skriva högskoleprovet en sekund efter att hon vaknat.
Jag snoozar så länge det bara är möjligt (idag tex, flera timmar (A) ), vänjer mig långsamt vid tanken på att jag måste upp och börja en ny dag. Om jag måste iväg på nått så är jag halvsovande i minst en timme och är förjävlig att vara runt.
hmmm?



Jaja.
Förövrigt åker jag till smögen på fredag morgon med Cicci, Sara och Martina. Blir fredag morgon till söndag e.m-kväll nångång, tror vi kommer ha askul!
Blir fest på midsommarafton, "tjejkväll" på midsommardagen och sen tuffar vi hem nångång på söndagen när vi orkar.
Tjoho.
Ska bara komma på vad jag ska ta med mig. Försöka hitta något jag kan ha på mig som inte ser allt för hemskt ut.


Nu ska jag gå ut till brevlådan och kika om jag fått mina fiiilmer än !




snööö. Thank god att det är sommar nu :D

24/8 åker jag och Carro till Rhodos Stad för en veckas sol, bad (mja jag är rätt dålig på att bada men lite ska vi nog lyckas med :D ), fest och allmän njutning. Ska bli så himla skönt!
En helt nyyy vääääärld, en plats jaaag iiinte viisste faanns.

haha.
Det är lite mer än 2 månader kvar och jag vill åka nununu. Men jaja, den som väntar på något gott?











wiiiie!!
Det kommer bli en sjukt bra vecka!!

Jag har bråttoooom.
Ska ut emd hundarna och svettas lite och sen göra iordning mig fdör att åka till mandas studentmottagning.
Jag och Elin ska dit, mysmysmys.

Fick lite lust att blogga innan jag drar bara, jag är konstig.
Har liksom inget viktigt att säga.

Jagvet inte vad jag ska ha på mig....  blir väl nått jag inte ser allt för hemsk ut i.
Impulssköpte två par skor också, ett av dem var svarta pumps med rund tå och rosett, rätt söta och rätt enkla så.
kanske blir dem?
Oc en klänning av något slag, och en kofta av ngt slag...
Bu jag hatar kläder...eller jag älskar kläder men jag hatar dem på mig.

Nu - ut!

För om jag vill, kan det här bli en riktigt grym sommar!

Dethär har jag på "schemat", endel bestämt, endel inte spikat men går att styra upp om jag vill....


*midsommar vid kusten
*liseberg
*londonweekend med Veronica
*Rhodos med carro (DEFINITIVT)
*massa tävlingar med Rosigosi
*Mysiga festkvällar!


Jag vill njuta i sommar.
Jag VILL.

Idag är jag på bättre humör!

Började dagen 07.50, Rebecca skulle hämta mig kl 8.00.
Jag hann duscha, ta på mig och mata hundarna på 10 minuter :D

Tömkörde Rosie på ridbanan och red en stund på slutet, hon var superduktig men buusig :D
Jag tycker det är synd att försöka ta bort buset, det visar ju bara att de är glada och sålänge det inte påverkar träningen negativt och man har kontroll så tror jag på att omvända buset till ngt positivt!
Sen om hon skulle få för sig att småbocka och skutta mitt i ett dressyrprogram vore det ju inte så bra men vi har sån kommunikation som gör att jag inte tror det skulle hända. Hon vet när det är okej och inte :)

Iaf, släppte ner hästarna på "betet" efter vi ridit och åkte hem efter att ha mockat och fixat lite.
Tog ut hundarna och fastnade framför datorn :o
Så typiskt mig :D
Jag kommer få vara uppe länge inatt!

Pratade en stund med veronica, var trevligt! Ska ses på måndag, vi ska sitta på körskolan tillsammans vid de där datorerna tänkte vi, inte lika läskigt om man är två :D.

Nu har jag precis varit i affären, träffade en gammal lärare från mellanstadiet som kände igen mig, konstigt nog :D

Intressant inlägg idag (A)
Mamma är borta ikväll så jag har huset nästan för mig själv, ska bli skönt!


Avslutar med en glad bild på mig. För jag känner mig lite glad idag =)

Jag vet inte vad det ska bli av det här inlägget. Det är inte så många som läser den här bloggen så egenltigen spelar det inte så stor roll vad jag skriver. Ingen i min familj känner till den tex. Har nog aldrig berättat om den för nån...
Vad har jag den till? Inget viktigt iaf. kanske blir det något viktigt nu?

Jag har varit feg idag. Jag har sprungit åt andra hållet för att jag inte klarat av att stå rakryggad. För att jag har fått för mig att folk ska titta på mig och tänka hemska tankar om jag visar mig. Ful, Fet, äcklig, tragisk.
Tisseltassel. Det känns som att jag måste hålla uppe någon fasad om att jag mår bra nu. Vem fan vill lyssna på mig?
Inte ens min mamma vill det längre. Hon låtsas att jag är frisk. Hon skäller, suckar, kräver. Jag klarar det inte,  och det vet hon, men hon låtsas som om allt är som det ska. FAN. Jag vill inte behöva säga till henne. Så jag är tyst. Svarar kort, orkar inte ta nån diskussion. Egentligen vill jag bara att hon ska se MIG som jag är, krama mig och säga att allt ska bli bra.
Vill hon inte det? Tycker hon att jag är jobbig? Pinsam? För mycket?

Jag vill inte vara nån sån som bubblar om ytligheter med min mamma samtidigt som jag håller på att ätas upp inifrån.
 Jag vill inte det. Jag vill inte vara en främling. Frågan är bara om nån skulle orka ta sig an mig... för det finns endel att ta sig an.

Jag skulle bara vilja ha någon som går fram till mig och tvingar mig att släppa min jävla fasad. Fasaden som alltid frågar hur andra mår, som lyssnar på andra, som ler och är trevlig, som låtsas. Jag bryr mig jävligt mkt om mina vänner och jag vill lyssna, och veta hur de mår. Men jag vill kunna berätta själv också... Jag vill kunna vara liten, korkad, ego, naiv och barnslig ibland. Jag vill veta att det finns folk som skulle stå kvar ändå. Men jag vågar inte testa.


Så jävla feg är jag. Helt ärligt. Det är inget tyckasyndomsnack.
Eller vafan, det är klart det är det. Men det stämmer. Jag stannar i en safety-zone som kommer döda mig med tiden. helt ärligt. Hur länge kommer det funka?


Varför klarar inte jag av det där som funkar automatiskt för andra? Varför är det så jävla svårt för mig?
Jag har fått höra under hela min uppväxt hur smart och lättlärd och intelligent jag är. Jag får mvg på uppsatser och får höra att jag är duktig på både det ena och det andra. Men en så enkel sak, det går inte. Det styr hela mitt liv. Och jag är så jävla trött på det så det är sinnessjukt.
Jag känner mig sinnessjuk.

Så funderar jag på vad en utomstående skulle tänka efter att ha läst vad jag nyss skrivit.
"En vilsen tonåring, en sån period har alla andra också".
Dels vet jag att det inte är sant. Dels hoppas jag att det är så. inte att alla andra ska gå igenom det jag gör men att det ska vara något som hör till tonåren och att jag kommer lämna det med tiden. För annars.... hur fan ska det gå?



Jag är inte alltid såhär tragisk i mitt tänkande. Men nu har det varit förjävligt några dagar och då finns det endel att släppa ut... Man kommer till en punkt då man inte orkar. Man blir förbannad och frustrerad.

jag vill bara vara glad. Jag behöver inte vara lycklig 24/7 men jag vill kunna känna genuint att livet funkar och att det är uthärdligt... Just nu känner jag bara så när jag låtsas att jag inte har problem.
jag måste sluta låtsas.



Tänker tillbaka på dagen och minns ett fint ögonblick!
Lyssna på det här :

http://www.youtube.com/watch?v=HJCwJJbkDV8

Christoffer Hiding - All my life.

Det där är vackert!
Christoffer, gift dig med mig och ta hand om mig, okej?




Jag har en solglimt framför mig nu iallafall. Om det blir som vi vill så åker jag och min sötsöta vän Carro (<3) till RHODOS 24/8. Jag ska andas för den veckan den här sommaren. Det kommer bli unde

Det här måste ju vara den bästa låten som någonsin producerats? :D (A)

http://www.youtube.com/watch?v=RyzAXlEF42M&feature=related

 Pållens schema för veckan.
Vi ska ju sätta igång på allvar nu, tävling om en månad, hoppas det håller!!


måndag: klättring för hand
tisdag: ridbanan, tömkörning
onsdag:  ridbanan, dressyr
torsdag: vila
fredag: uteritt
lördag: dressyr
söndag: uteritt


lugn vecka men ändå den tuffaste på länge! Hoppas jag kan rida lite "normalt", dock blir det ingen nedsittning denna veckan alls för att låta henne bygga upp ryggen lite...

älskade sötnos!


Hon ligger deifitivt hööögt upp på listan av mina livsnödvändigheter!

Usch jag har dåligt samvete...  och jag hatar att ha dåligt samvete.


Jag är irriterad, jag stör mig, jag pikar, jag snäser, jag är allmänt otrevligt och hittar en miljon fel på en person som jag verkligen inte borde göra annat än älska.
Jag tänker inte säga vem det är och det är väl ingen dödssynd jag håller på med direkt men jag gillar det inte:p

Jag känner mig elak, otacksam, okänslig, DUM. Och jag är verkligen emot sånt, jag försöker alltid göra mitt bästa för att vara trevlig och ha överseende med petitesser, men i det här fallet så GÅR det inte. Jag får en millimeter kort stubin, jag tänder direkt och stör mig på minsta lilla. Gester. Fraser. Umärkbar irritation, inga pikar, uttal. Kroppsspråk.

Vad gör man åt sånt? För jag inser ju att det inte är personen ifråga det är fel på utan mig som måste lära mig att ha överseende och lägga av att fjanta mig.
Grejen är också att när det gäller människor som faktiskt förtjänar att sägas till, då är jag tyst. Då säger jag ingenting, ingenting. Men det här. Å mitt hjärta brister, stackars stackars utsatta :p


jag måste sluta. NU.
jag älskar ju personen ifråga, h*n är en av de absolut närmaste... och h*n förtjänar det verkligen inte, allra oftast.
Men ja. Jag har nån slags bakomliggande ilska gentemot personen ifråga som iof är befogad sen länge men då borde jag ju ta upp det verkliga problemet istället...



Just nu är jag ganska så irriterad på MIG SJÄLV också :p

Har ni nångång tänkt på hur vackra alla människor är?

ALLA människor som är vackra på insidan är vackra hela vägen ut. Fy vad tråkig jag låter nu men jag tycker verkligen det!

En människa är en sån fantastisk skapelse, jag blir helt knäpp när jag tänker på hur mycket som får plats i våra förhållandevis små kroppshyddor.
Så mycket minnen, känslor, upplevelser, kärlek.
Naturligtvis onda sidor också, och rädslor. Men i många fall är det också något som bidrar till vår skönhet.



KÄRLEK



totalt överanvänd bild idag men den är väldigt talande för hur jag mår just nu :D.

Javisst, det kanske har gått lite till överdrift men imorogn lär jag vara normal igen så det är väl bäst att hålla på medans man kan :D

För min dator har precis återuppstått :)

Den var död i säkert en vecka, men idag tog vi tag i saken och nu några timmar senare lever den :):):)

Hejdå mammas tråkiga dator med inga inställningar.
Hejdå sitta på samma tråkiga ställe i obekväma ställningar :D

Hej MIN dator med allt jag behöver, mina bilder, mina låtar (ja de har jag iof fått av andra men ändå (A) )
Hej dator i soffan, dator i sängen, dator ute, osvosvosv =D

Lyckan är total!

Nu har jag tänkt fira återuppståndelsen med att ge den en liten makeover.
Den är ju rätt välanvänd och kände sig säkert lite utbränd när den beslöt sig för att ta en paus från livet.
Kanske detta kan ge den gnistan tillbaka?